torsdag-fredag

I torsdags var mamma och mira på toftavägen (som vanligt) med avslut i skogen i snön. Mitt i en berömmande mening på långa tyglar kastade sig Mira framåt så mamma nästan ramlade av. orsak: nära älg-upplevelse, två stycken faktiskt! Det är tur att Mira är så snäll, för hon gör VÄLDIGT sällan något dumt när hon blir rädd!

Fredag idag alltså. Jag och Macke gav oss ut längs vägen, nu när det är lite mer plats i vägrenen. Mest för att se något annat! Och tur var väl det, för när vi kom upp på backkrönet vid vägen in mot grusgropen såg vi att det var plogat och barmark! Inte hela grusgropen, men tillräckligt för att man skulle kunna galoppera fram och tillbaka mot gropen och det gick dessutom att rida på volt även om det krävde väldigt kort galopp och MYCKET yttersida, det var mer en åttahörning än en rund volt. Men det resulterade i en väldigt mjuk och samlad Mira, även om hon hellre springer fort än att lyfta på fötterna ;)

onsdag v 10 - onsdag v 11

Mira var lite svullen i ena framkotan i början av förra veckan (förmodligen för att hon går omkring på styltor) så under hela förra veckan har hon fått ta det lite lugnt och gå promenader med Maya på toftavägen, utom förra torsdagen när vi knatade ut på hetorpsvägen.

Mira som är SÅ trött på att vara strandsatt på toftavägen gick helt in i sig själv och brydde sig varken om att maya var med eller att jag och mamma pratade med henne, öronen spetsade och spejade in i skogen. Enda gången hon vaknade till var när mamma och maya tränade trav/skritt-övergångar så de gick om oss, då strök hon bak öronen och blängde på Maya och travade om henne för att sedan gå in i samma trans som innan.

I lördags hade vi även sällskap av Mysan som Mira tog sig an av någon anledning, gick och snosade henne i manen och puffade på henne när hon tvekade. (: Maya brydde hon sig inte om över huvud taget, mer än att hon tyckte att hon var i vägen och ett onödigt inslag i hennes och mysans promenad!

Från och med söndag har hon fått gå på mer då hon hade varit fin i benen i flera dagar, så när jag och Maya mötte Mira och Mamma var det jättestora spetsade öron och världens gladaste Mira vi mötte! ..eller ja, fram till att hon faktiskt insåg att vi skulle vara med på slutet - jäkla Maya att komma och förstöra det roliga..

I måndags red jag själv och fick känna på samma glada Mira som jag hade mött. lätt och smifig, inte det minsta hetsig utan bara överlycklig (:

Vilodag i tisdags, för Tobbe kom och skodde Mira och verkade Maya. Maya uppförde sig helt exemplariskt, trots långsam hovslagare som baaara skulle prata mellan varje hov! Mira som tycker att hovslagare och skoning är supermysigt fick vi se till att hålla vaken med sockerbitar och knäckebröd (så det blev ÄNNU trevligare) för att hon tycker att det är SÅ mysigt att hon somnar för mycket ;)

Och tillslut igår då. Jag och Mira var ute på.. ja, gissa? toftavägen! fast med macke och lavanda som sällskap, joggade i lite lätt form och tog det mesta med ro (:



skulle aldrig påstå (även om jag skulle vilja) att vi har barmark, denna är från 08. Däremot får den representera hur skönt de har det i solen om dagarna (:

Måndag/Tisdag

Måndag Maya fick vila och Mira och jag var ut på toftavägen en sväng, lite lugnt (mitt val, inte hennes) i alla gångarter utan krav

Tisdagen bestod av en fyrmanna-promenad jag på Mira och mamma med Maya. Mamma red en bit på rakan på Maya (som förövrigt är JÄTTEbrunstig) och sen promenerade vi vidare och letade monster i skogen. eller ja, Maya letade monster i skogen så hon gick och var jättespänd. Svårt för en annan att se vad som är skuggor och stenar och vad som verkligen är djur, eftersom mörker och pannlampor och snö försvårar. Så tillslut är alla mörka fläckar i snön djur xD

Eftersom vi kom iväg lite sent så var vi på väg hem ganska precis när det var dags för kvällsmat och Mira tyckte att Maya gick och drog benen efter sig, så hon buffade och vallade för att få henne att kliva på ordentligt. Inte komma försent till kvällsmaten inte!


Mira skulle behöva haklapp!




äter med hela mulen/ansiktet gör hon oxå! betfor på öronspetsarna och havre i pannan är inget ovanligt.

Gamla bilder :)

hittade en skiva med bilder som jag/pappa har bränt till mamma som jag har fått tillbaka fem år senare. klicka för större bilder


8/5-05 första LC på klubbtävling


framhoppning


vinst i framhoppningsklassen, 80 cm ^^ Mira gillar rosetter!



snygg vinkel - skyller på pappa!

Betessläpp 05



Mira är tränad i frihetsdressyr! ..okej jag skojade bara, hon visar vem som bestämmer!




skulle tippa på att hon har varit ute i hagen i ungefär 20 minuter och hon har redan kommit halvvägs med att ta av sig grimman!

Hoppning/tömkörning

Lördagen blev en promenad på toftavägen för båda två, i solen. Maya var lite spänd när mamma red, så nu skulle man väl kunna säga att mamma har travat på henne (typ tre steg) xD

Miras söndag bestod av hoppning på hetorpsvägen med mig, Ida&Pepsi och Maja&Bamse. Gissa vem som var galet pigg och glad? :D Lägre hinder ska hoppas så fort som möjligt och lågt som möjligt utan att riva (för minskat luftmotstånd så det går ännu snabbare misstänker jag). Starterna består av hopp på stället, backa, kasta sig fram i galopp, galopp i sidled, halvt på bakbenen och sedan rivstart! Eftersom vi har köpt drickabackar att lägga upp bommar på så kunde vi få lite höjd på ett av hindren i slutet - vilket gjorde att hon helt plötsligt blev jätteseriös och i träningsläge ;)

Mayas söndag bestod av fortsatt tömkörning, bara start och stopp-träning än så länge men det fungerar jättebra. Lite förvirrad på att alla kommandon kommer bakifrån emellanåt men efter ett tag kopplar hon och gör som hon ska (:




haha okej xD 1. det är mamma som har haft kameran åt fel håll, så istället för att hon skulle vrida kameran så får man vrida huvudet.
2. MAN FÅR stänga av ljudet så mitt överdrivna (men välförtjänta) beröm xD
3. vi kommer lite nära på hindret, men det är svårt nog att få henne att vänta på hindret och den här gången hoppade vi ute och riktningen hem xD

Mira

om ungefär en månad (8/4) har Mira varit våran ögonsten i hela sex år. Sex år som har gått så fort och ändå känns som en evighet.

Så länge jag kan minnas har min högsta önskan varit att få en egen häst. Jag önskade mig det av varenda stjärnfall, regnbåge, önskebrunn och tårtljus. 15 år senare slog den önskan in - Mira! Hon är det bästa som någonsin har hänt mig!

Hon måste vara den vänligaste, mest personliga och roligaste häst jag någonsin har träffat. Jag har aldrig mött en häst som är så snäll och trevlig men ändå galet pigg och busig! Lat och bekväm av sig när det kommer till att jobba i dressyren (även om det faktiskt GÅR att få henne att jobba) och samtidigt är hon överambitiös och tar saken i egna hovar när vi hoppar (vem bryr sig om hinderordningen på banan när det är lättare och roligare att sikta på närmaste hinder? jag kan SJÄLV matte!)



Jag har heller inte träffat någon häst som med sådan omsorg och njutning rullar sig, hon ÄLSKAR spån och bäddar tills man nästan blir tokig om man har bråttom - men det är ingen fara för när hon väl lägger sig ner så unnar man henne den njutningen (: vissa gånger får man knappt öppna spånbalen innan hon är med och skrapar i den.

Det finns så mycket att skriva om henne att jag skulle kunna sitta här en vecka och bara skriva, men det allra viktigaste är att det aldrig finns något ont i henne (bortsett från att hon är rangstark) och hon har aldrig gjort något elakt eller illvillgt mot oss (..förutom en gång när hon kastade av mig när jag tappade balansen efter ett hinder, men det tror jag enbart var för att jag tvingade ut henne i spöregn). så istället för att mala på så slänger jag in ett par bilder och sen beger jag mig upp för att borsta och mysa med henne i solen (:

-> 4/3-10

Mira har varit strandsatt på toftavägen när det kommer till ridning, men vi försöker variera det så gott det går. En gång har vi varit ut och hoppat lite lågt på hetorpsvägen, galet glad blev hon för det :D Igår (3/3) var veterinären hos Mira och skulle vaccinera och raspa (tandraspning är INTE Miras favoritsysselsättning!) men tur som hon hade slapp hon göra något åt tänderna. Och stolta mattar fick höra att Mira var fin och fräsch

och att Maya är jättefin och lagom stor och bra i hullet etc etc (med tillägg ..kanske lite tjock) ..men hallå, halva hästen består ju av päls!
Annars har Maya fått mer ridning, promenader och start/stopp-träning (för att hon verkar ha varit döv för det på sista tiden) som är JÄTTETRÅKIG enl. Maya, vi har tömkört en gång och det skötte hon urbra! Dessutom har lillasyster Mysan fått flytta in i stohagen igen :)


framifrån: Trixa, Zonette, Mira, Lady, Maya och Mysan (: